Distanskurs ”Jordbävningar och andra naturkatastrofer” (5 hp) vid Uppsala Universitet. Kursen hade fokus på jordbävningar och dess relaterade fenomen som t.ex. jordskred och tsunamier. Kursen behandlade också var jordbävningar kan förväntas ske och hur stora de kan bli och hur ofta de förekommer. Även jordbävningar tidigare och i nutid i Sverige behandlades. Jordbävningsförutsägelser och varningssystem gicks i genom.
Kategoriarkiv: Nyheter
Sveriges berggrundsgeologi 2023
Distanskurs (3 hp) vid Lunds Universitet som behandlade en grundläggande genomgång av den Fennoskandiska urbergsskölden samt Sveriges storskaliga berggrunsgeologiska uppbyggnad. Särskild vikt lades vid olika berggrundstypers regionala utbredning, ålder. bildningsprocesser och sammansättning. Skillnaden mellan magmatiska, metamorfa och sedimentära bergarter gicks igenom. Kursen kompletterade tidigare genomgångna utbildningar med tydlig inriktning på bergarter.
Geovetenskap – ”Klimatförändringar, människa/samhälle” 2017
En distanskurs ”Klimatförändringar, människa/ samhälle” (7,5 hp) vid Göteborgs Universitet, under vårterminen 2017, gav ytterligare kunskaper om jordens klimatförändringar i ett historiskt perspektiv och hur man på olika sätt analyserar de klimatförändringar som konstaterats. Under kursen behandlas bl a den senaste istiden och de variationer i klimatet som man kan studera med hjälp av isborrkärnor från Grönladsisen och från Antarktis. Kursen behandlade även inlandsisens avsmältning och de värme- och köldperioder som har förekommit under och efter avsmältningsfasen. Kursens sista delmoment tog upp hur människan har påverkat klimatet, framförallt från tiden för den industriella revolutionen och fram till idag.
Bild på fossila sanddyner vid Moradeltat (väster om Bonäs), som bildades vid inlandsisens avsmältning för ca 10 500 år sedan. Sanddynerna har höjder på ca 20 meter och längder på en kilometer. Kraftiga fallvindar över inlandsisens avsmältningskant formade sandytan till sanddyner.
Genomförd kurs i Energikunskap 2016
En kurs i ”Energikunskap 15 hp” vid Uppsala Universitet, under våren 2016, utmynnade i en rapport om uran, med namnet: ”Uranbrytning utomlands eller i Sverige – Vad talar för och emot”. Arbetet med rapporten gav kunskap om uranets historia, geologiska förutsättningar, uranfyndigheter i Sverige och i världen. Även delar som berör miljö och arbetsmiljö samt lagstiftning är en del av rapportens innehåll. Ett avsnitt tar också upp det som det mest har handlat om, när det gäller uranbrytning i Sverige dvs. åsikter för eller emot uranbrytning.
Arbetet med rapporten har också medfört intressanta ”stickspår” som inte behandlats i rapporten. De geologiska förutsättningarna i närområdet har kunnat studeras genom arkivmaterial och geologisk litteratur, som beskriver de sedan länge kända uranmineraliseringarna vid Stripa och Blanka järnmalmsgruvor i Västmanland. Även torium som grundämne har varit ett intressant ”stickspår”
Föreläsning – ”Malm från Bergslagens gruvor”
Torsdag 19 mars 2015, kl. 19.15
Föreläsning av John Tarkkanen som berättar från scenen i Lindesbergs stadsbibliotek om malmen från Bergslagens gruvor. Arrangör: Lindesbergs fornminnes- och hembygdsförening, Studieförbundet vuxenskolan samt Lindesbergs stadsbibliotek. Entré: 20 kr.
Uppsats om: Moradeltat med Bonäslinjen och Alderängarna 2014
Under hösten 2014 studerade John vid Lunds universitet på kursen ”Landskapets utveckling från istid till nutid” (15 hp). Kursen gav möjligheten att skriva en uppsats om valfritt område i landet. Eftersom John har en anknytning till Holen i Orsa, så valdes Moradeltat väster om Orsasjön för uppsatsarbetet. Moradeltat besöktes även under grundutbildningen i geovetenskap vid Uppsala universitet våren 2012 (30 hp), vilket även den gav inspiration till uppsatsen. Arbetet med att ta fram faktaunderlag och de egna exkursionerna vid Moradeltat, kommer att vara ett underlag för guidningar och kurser i området. Målsättningen är att starta upp med guidningar och kurser under våren/ sommaren 2015.
Guldsmedshyttans silvergruvor
Silverfyndigheten vid Guldsmeds-hyttans silvergruvor bearbetades redan under 1400-talet. Under 1800-talet var Guldsmedshytte Silververk en betydande silver- och blyproducent i Sverige. Läs mer i Lars Arvidssons och John Tarkkanens uppsats på bergsbruk.se